IT-kriminalteknik · Försäkringar
Hur kan man kontrollera om e-postmeddelanden som rör skadeärendet återges på ett autentiskt och fullständigt sätt?
E-postmeddelanden kan förekomma i form av skärmdump, PDF, vidarebefordrat meddelande eller originalmeddelande. Dessa former har olika teknisk betydelse.
Varför denna fråga är viktig för ett försäkringsbolag
I tvistiga eller ekonomiskt betydande skadeärenden kan små tekniska detaljer ha stor inverkan på värderingen. Just därför måste man göra en tydlig åtskillnad mellan en faktisk digital avvikelse, dess möjliga orsak och en rättslig slutsats.
Teknisk undersökningsmetod
Vi kontrollerar rubriker, meddelande-ID, tidsangivelser, MIME-struktur, bilagor och – i den mån det finns tillgängligt – postlåda eller Server-kontext.
Var gränsen för uttalanden går
En utskrift eller en skärmdump kan återge det synliga innehållet, men möjliggör ofta inte någon fullständig teknisk äkthetskontroll.
Varför LanCologne?
Vid en rimlighets- eller manipulationsgranskning är det särskilt viktigt att arbeta utan förutfattade meningar. En ovanlig tidsstämpel, en raderad fil, ett redigerat foto eller en lucka i loggen får inte tolkas som ett bedrägeri enbart på grund av att fyndet upptäcks i ett omtvistat försäkringsärende.
LanCologne utgår därför från en tydlig teknisk utredningsfråga. Vi undersöker först vanliga systemprocesser, synkronisering, export, säkerhetskopiering, Update, lagringstid och andra tekniska orsaker innan en avvikelse kan klassificeras som ett avsiktligt ingrepp. Det avgörande är inte vilken förklaring som skulle vara mest fördelaktig för försäkringsgivaren eller försäkringstagaren, utan vilken förklaring som stöds av de tillgängliga uppgifterna.
Viktiga fynd valideras mot primärdata i den utsträckning det är nödvändigt. Skärmdumpar, PDF-rapporter, dataexporter och automatiserade programvaruvisningar är värdefulla arbetsverktyg, men när det gäller deras informativitet skiljer de sig från de underliggande uppgifterna.
Även utredningens omfattning är begränsad till det nödvändiga. Ett försäkringsbolag får inte, på grund av ett omtvistat skadeärende, obegränsad tillgång till privat kommunikation, platshistorik eller hela enhetens innehåll. Endast lagligt tillgängliga uppgifter som är nödvändiga för den konkreta bevisfrågan får undersökas.
Rapporten skiljer mellan tekniska konstateranden, tolkningar och gränserna för slutsatserna. På så sätt kan skadeavdelningen förstå rapportens huvudbudskap och en annan kvalificerad IT-forensiker kan granska slutsatserna ur ett fackmässigt perspektiv.
Vår arbetsmetod
Inga förhastade slutsatser – inte ens vid påfallande fynd
Vår uppgift är inte att bekräfta en misstanke. Om en rimlig teknisk förklaring bekräftas, dokumenteras den. Om det framkommer en hållbar invändning, dokumenteras även den. Om flera förklaringar är möjliga ersätts osäkerheten inte med en gissning.
Förståeligt för skadeavdelningen och juristerna – reproducerbart för kriminalteknikerna
Huvudbudskapet formuleras på ett begripligt sätt. Den tekniska delen innehåller de avgörande datakällorna, tidsangivelser, integritetsinformation, uppgifter om var artefakterna hittats samt valideringssteg. På så sätt går det att kontrollera härledningen även vid en senare granskning.
LanCologne för oberoende teknisk rimlighetskontroll
Om uppgifter, filer, foton, loggar eller andra digitala spår av ett försäkringsärende måste granskas ur ett fackmässigt perspektiv, undersöker LanCologne den konkreta tekniska bevisfrågan på ett objektivt och transparent sätt. Det enda avgörande är vad den lagligt tillgängliga databasen faktiskt visar.
Rättslig ram
När det gäller skadegranskningen utgör § 31 VVG en central utgångspunkt: Efter det att försäkringsfallet har inträffat kan försäkringsgivaren begära de uppgifter som krävs för att fastställa försäkringsfallet eller omfattningen av sin ersättningsskyldighet; kvitton endast i den mån det rimligen kan förväntas att försäkringstagaren skaffar fram dem. Detta medför inte någon allmän rätt till en fullständig rättsmedicinsk granskning av alla privata uppgifter.
§ 28 VVG reglerar möjliga rättsliga följder av ett brott mot avtalsenliga skyldigheter. Huruvida en skyldighet förelåg, om den har åsidosatts och vilka rättsliga följder detta medför beror på det konkreta avtalet och de lagstadgade villkoren. Ett IT-forensiskt utlåtande bör därför inte fastställa att det föreligger en befrielse från prestationsskyldighet, utan uteslutande dokumentera de underliggande tekniska omständigheterna.
När det gäller personuppgifter ska man särskilt beakta principerna i artikel 5 i GDPR – däribland ändamålsbegränsning och dataminimering – samt en rättslig grund enligt artikel 6 i GDPR. Särskilt integritetskränkande datakällor får inte utvärderas ingående enbart på grund av att de är tekniskt tillgängliga.
Om det senare blir fråga om en civilrättslig process är det domstolens uppgift att bedöma de faktiska påståendena. § 286 i ZPO reglerar den fria bevisbedömningen. § 287 i ZPO innehåller särskilda regler för fastställande av skada och skadeståndsbelopp. Det privata utlåtandet utgör en teknisk faktagrund för detta, men ersätter inte domstolens bevisvärdering.
Vanliga frågor
LanCologne – IT-forensik för försäkringsbolag
Har du en fråga som rör digital teknik? LanCologne hjälper dig med en saklig och opartisk IT-forensisk utredning.
I anslutning till detta ämne
- Hur kan ett försäkringsbolag låta genomföra en objektiv granskning av eventuella motsägelser mellan skadeanmälan och digitala spår?
- Hur kan man kontrollera om digitala filer har ändrats efter den anmälda skadan?
- Hur kan ett försäkringsbolag kontrollera om bilder på en skada stämmer överens tidsmässigt med den anmälda händelsen?
- Hur kan man kontrollera om en skadebild har redigerats eller sparats på nytt?