IT-kriminalteknik · Domstolar

Går det att fastställa vem som har använt en dator eller en smartphone?

Frågan „Vem har använt enheten?“ är en av de vanligaste och samtidigt svåraste bevisfrågorna inom IT-forensik. Ett inloggat användarkonto är inte automatiskt ett bevis på att den person vars namn står på kontot själv satt framför enheten. Detsamma gäller för en smartphone som tillhör en person men som eventuellt har använts av tredje part.

Begär en icke-bindande offert

En tillförlitlig koppling kan därför inte fastställas utifrån en enskild artefakt. Den framkommer – om överhuvudtaget – ur en kedja av spår som är förenliga med varandra: inloggning, enhetens tillstånd, användarprofil, kommunikationsdata, filaktiviteter, lokala eller molnbaserade konton, i förekommande fall biometriska eller enhetsspecifika uppgifter samt den tidsmässiga kopplingen till andra händelser.

Vår uppgift är inte att koppla ett användarkonto till en viss person, utan att förklara för domstolen vilka kopplingar som är tekniskt säkerställda, sannolika, endast möjliga eller inte kan styrkas.

Den egentliga bevisfrågan

Vilka spår kan en användartilldelning lämna efter sig?

Beroende på enhet och sammanhang kan inloggningshändelser, användarkonton, sessionsdata, enhetskopplingar, appkonton, kommunikationsspår, plats- eller nätverksreferenser samt aktiviteter i filsystemet vara relevanta. Det avgörande är korrelationen.

Ett exempel: En inloggning i Windows kl. 10:02, ett dokument som öppnades kl. 10:05 och ett meddelande som skickades omedelbart därefter från ett konto inloggat på samma profil kan tillsammans ge en tydligare bild än varje enskild händelse. Trots detta måste man undersöka om automatiserade processer, fjärråtkomst eller användning av tredje part kan komma i fråga som alternativa förklaringar.

Var gränsen för uttalanden går

Tekniska artefakter kopplas ofta inledningsvis till ett konto, en session eller en enhet – inte nödvändigtvis till den fysiska person som står bakom dem. Denna gräns måste framgå tydligt i utlåtandet.

Varför LanCologne?

När det gäller uppdrag från domstolar är det inte avgörande för oss vilket analysprogram som först visar ett träffresultat. Det avgörande är om bevisfrågan kan besvaras på ett sakkunnigt sätt och om detta svar håller vid en oberoende granskning.

Vi arbetar utan förutbestämda slutsatser, dokumenterar källan till avgörande fynd och prövar alternativa tekniska förklaringar. Den egentliga utvärderingen sker i princip på en forensisk kopia eller ett bevisvärdigt registrerat datamaterial. Original undersöks inte direkt i onödan. I de fall där åtgärder på originalet är tekniskt nödvändiga dokumenteras de förändringar som detta kan medföra uttryckligen.

Avgörande resultat kontrolleras, beroende på frågeställningen, med hjälp av en andra fackmässigt lämplig metod eller direkt utifrån de underliggande rådata. Vilka verktyg som används för detta beror på bevismaterialet och frågeställningen. Det avgörande är metodens lämplighet, fackmässiga erkännande och spårbarhet – inte ett produktnamn.

Vår utredning skiljer mellan konstaterade fakta, teknisk bedömning och kvarstående osäkerhet. En brist på bevis motiveras lika noggrant som ett positivt bevis.

Så här arbetar vi med uppdrag från domstolar

Vår arbetsmetod – från domstolsuppdrag till svar

Vi prövar först om frågan faller inom vårt specialområde, vilka omständigheter domstolen utgår ifrån och om uppdragets innehåll eller omfattning är entydiga. Om det råder tvivel begärs ett klargörande från domstolen. Detta överensstämmer med §§ 404a och 407a i ZPO.

Eventuella skäl som skulle kunna ge upphov till tvivel om opartiskheten prövas innan den sakliga utredningen inleds och redovisas vid behov för domstolen.

Utrustning, datamedier, säkerhetskopior och tillgängliggjorda filer identifieras och dokumenteras. Undersökningsläget registreras.

I den mån det är tekniskt möjligt skapas en forensisk kopia eller en forensisk avbildning. Hashvärden och andra integritetskontroller används för entydig identifiering. Originalet bevaras för senare granskningar.

Vi fastställer vilka spår som skulle stödja den påstådda händelsen, vilka motstridiga fynd som är tänkbara och vilka alternativa tekniska förklaringar som måste undersökas.

Endast sådana bevisföremål som har ett vetenskapligt värde för bevisfrågan undersöks. Automatiska träffar godtas inte utan granskning.

De konstateranden som är avgörande för beslutet kontrolleras – i den mån det är nödvändigt – med hjälp av en andra erkänd metod, ett annat tekniskt perspektiv eller direkt utifrån rådata.

Vi granskar uttryckligen vad man inte får dra för slutsatser utifrån uppgifterna. Vi pekar på saknade uppgifter, eventuell radering, tekniska begränsningar, ofullständiga utdrag eller motstridiga spår.

Slutsatsen baseras på de dokumenterade fynden. Den formuleras inte starkare än vad uppgifterna medger.

Huvudtexten är lätt att förstå även för den som inte är IT-forensiker. Den tekniska bilagan innehåller den information som en oberoende IT-forensiker behöver för en fackmässig granskning eller ett motutlåtande.

ZPO §§ 403, 404a, 407a och 411; § 286 ZPO för den slutliga rättsliga bedömningen. I straffrättsliga förfaranden §§ 72 ff. StPO.

Sakkunnigpersonen tillhandahåller den sakliga faktaunderlaget. Den rättsliga bedömningen och den slutliga bevisvärderingen åligger fortfarande domstolen.

Vanliga frågor

LanCologne – IT-kriminalteknik för domstolar

Behöver ni en oberoende teknisk utredning i samband med en bevisfråga inför domstol? LanCologne granskar digitala spår på ett sakligt, transparent och reproducerbart sätt. Vi dokumenterar såväl positiva resultat som brist på bevis och tekniska begränsningar på ett sätt som gör att slutsatsen är begriplig för domstolen och kan granskas av en oberoende IT-forensiker.

Kontakta oss nu