IT-kriminalteknik · Domstolar

Går det att bevisa om uppgifter har raderats avsiktligt?

Att en fil har raderats ger ännu inte svaret på varför den inte längre finns kvar. Filer kan ha raderats medvetet, rensats bort automatiskt, tagits bort vid synkronisering, skrivits över av programvara eller ersatts vid systemåtgärder.

Begär en icke-bindande offert

För domstolar är det därför oftast inte bara själva raderingsåtgärden som är av intresse, utan även sammanhanget. Går det att koppla den till en användare? Finns det tecken på papperskorgen, raderingskommandon, händelser i filsystemet, synkronisering, systemrengöring eller en tidsmässig närhet till andra relevanta åtgärder?

I vår undersökning skiljer vi mellan tre nivåer: att data saknas, att en radering är tekniskt verifierbar och att denna handling kan tillskrivas en viss medveten handling.

Den egentliga bevisfrågan

Hur rekonstrueras en raderingsprocess?

Möjliga källor är filsystemets metadata, papperskorgen, FSEvents eller andra ändringsloggar, spår efter kommandotolken eller applikationer, säkerhetskopior och ögonblicksbilder. När det gäller mobila enheter eller applikationer kan även spår från databaser och WAL tillkomma.

Det viktiga är tidsmässiga sambandet. Ett saknat objekt och ett samtidigt registrerat raderingskommando har en annan betydelse än en fil som helt enkelt inte längre går att hitta.

Var gränsen för uttalanden går

Enbart av att en fil saknas får man inte automatiskt dra slutsatsen att det rör sig om avsiktlig bevisförstöring. Avsikt är dessutom en rättslig respektive faktamässig bedömningsfråga för domstolen, inte en teknisk konstatering från sakkunnigens sida.

Varför LanCologne?

När det gäller uppdrag från domstolar är det inte avgörande för oss vilket analysprogram som först visar ett träffresultat. Det avgörande är om bevisfrågan kan besvaras på ett sakkunnigt sätt och om detta svar håller vid en oberoende granskning.

Vi arbetar utan förutbestämda slutsatser, dokumenterar källan till avgörande fynd och prövar alternativa tekniska förklaringar. Den egentliga utvärderingen sker i princip på en forensisk kopia eller ett bevisvärdigt registrerat datamaterial. Original undersöks inte direkt i onödan. I de fall där åtgärder på originalet är tekniskt nödvändiga dokumenteras de förändringar som detta kan medföra uttryckligen.

Avgörande resultat kontrolleras, beroende på frågeställningen, med hjälp av en andra fackmässigt lämplig metod eller direkt utifrån de underliggande rådata. Vilka verktyg som används för detta beror på bevismaterialet och frågeställningen. Det avgörande är metodens lämplighet, fackmässiga erkännande och spårbarhet – inte ett produktnamn.

Vår utredning skiljer mellan konstaterade fakta, teknisk bedömning och kvarstående osäkerhet. En brist på bevis motiveras lika noggrant som ett positivt bevis.

Så här arbetar vi med uppdrag från domstolar

Vår arbetsmetod – från domstolsuppdrag till svar

Vi prövar först om frågan faller inom vårt specialområde, vilka omständigheter domstolen utgår ifrån och om uppdragets innehåll eller omfattning är entydiga. Om det råder tvivel begärs ett klargörande från domstolen. Detta överensstämmer med §§ 404a och 407a i ZPO.

Eventuella skäl som skulle kunna ge upphov till tvivel om opartiskheten prövas innan den sakliga utredningen inleds och redovisas vid behov för domstolen.

Utrustning, datamedier, säkerhetskopior och tillgängliggjorda filer identifieras och dokumenteras. Undersökningsläget registreras.

I den mån det är tekniskt möjligt skapas en forensisk kopia eller en forensisk avbildning. Hashvärden och andra integritetskontroller används för entydig identifiering. Originalet bevaras för senare granskningar.

Vi fastställer vilka spår som skulle stödja den påstådda händelsen, vilka motstridiga fynd som är tänkbara och vilka alternativa tekniska förklaringar som måste undersökas.

Endast sådana bevisföremål som har ett vetenskapligt värde för bevisfrågan undersöks. Automatiska träffar godtas inte utan granskning.

De konstateranden som är avgörande för beslutet kontrolleras – i den mån det är nödvändigt – med hjälp av en andra erkänd metod, ett annat tekniskt perspektiv eller direkt utifrån rådata.

Vi granskar uttryckligen vad man inte får dra för slutsatser utifrån uppgifterna. Vi pekar på saknade uppgifter, eventuell radering, tekniska begränsningar, ofullständiga utdrag eller motstridiga spår.

Slutsatsen baseras på de dokumenterade fynden. Den formuleras inte starkare än vad uppgifterna medger.

Huvudtexten är lätt att förstå även för den som inte är IT-forensiker. Den tekniska bilagan innehåller den information som en oberoende IT-forensiker behöver för en fackmässig granskning eller ett motutlåtande.

ZPO §§ 403, 404a, 407a och 411; § 286 ZPO. I brottmål §§ 72 ff. StPO.

Sakkunnigpersonen tillhandahåller den sakliga faktaunderlaget. Den rättsliga bedömningen och den slutliga bevisvärderingen åligger fortfarande domstolen.

Vanliga frågor

LanCologne – IT-kriminalteknik för domstolar

Behöver ni en oberoende teknisk utredning i samband med en bevisfråga inför domstol? LanCologne granskar digitala spår på ett sakligt, transparent och reproducerbart sätt. Vi dokumenterar såväl positiva resultat som brist på bevis och tekniska begränsningar på ett sätt som gör att slutsatsen är begriplig för domstolen och kan granskas av en oberoende IT-forensiker.

Kontakta oss nu